Mitt kloka barn

Vi står i hallen och håller på att klä på oss. Vilma är nästan färdig och väntar på mig som knyter skorna. Och från ingenstans frågar hon plötsligt om vårt senaste babyförsök.

-Har ägget fallit ut nu mamma?

Jag vet inte riktigt vad jag ska svara, men innan jag hinner säga nåt så fortsätter hon 

-Mamma det gör inget, mamma.. Man kan sätta in ett nytt ägg.

Och jag tänker att jag inte riktigt förstår hur vi har kunnat få en så klok unge. Hur blev en treåring så insiktsfull, reflekterande och bara, jag vet inte, förstående? Och så tänker jag att det kanske är karma. När syskonförsöket inte blev något hejnuliggervilitepårättdagar-projekt så fick vi istället en prinsessa som kompensation.

Igår hade vi middag här hemma. Väldigt trevligt och god mat! Vilma hade så himla roligt tillsammans med deras två yngsta barn och jag hade så himla roligt åt att titta på dem.

Här är nu även en bild på lampan som kommit upp! Bättre i verkligheten, alltid svårt att få till bild på sånt som reflekterar ljus. I övrigt är det bara att dra igång dagen, vi ska mest ta det lugnt och njuta av sportlov.

Puss!