mariak

Det väldigt märkliga i att jag idag använde min treåring som språkhjälp. Skulle skriva en grej på finska och blev osäker på grammatiken. Krisu var borta och därför var det bara en liten fröken kvar att diskutera detta med. Och förvåningen när hon rakt av kunde hjälpa mig. ”Nej inte så mamma, man säger såhär.”…

Dagarna bara försvinner här. Fast jag sent igårkväll trött suckade till Krisu att alla de senaste dagarna känts som ett marathon så har dom ändå bara svischat fram. Vilma har en truls-period (eller som Krisu väser åt mig ”hon är en natural born bitch) och det här gör att vi från tidig morgon till sen…

Jag var faktiskt inte jättejätteorolig. Såklart lite, och såklart hann jag säga till Krisu minst femton gånger att jag inte alls känner mig gravid (han menade att det blivit inflation i mina negg-preggo-uttalanden och att han därför inte ens längre orkade svara, hmpf). Men ändå, det var överkomligt och jag utgick från det bästa och…

Morsdag. Min tredje. Och även min sista (troligtvis) med bara Vilma som blomplockare. (Eller ja, nu ska jag väl inte ha alltför storslagna förväntningar på buketter från lillasyster a’la 5-månaders blomplockande-bebbe, men ändå, ni vet.) Vilma hade plockat en jättefin vårbukett och så hade hon även planterat en blomma och målat en kruka på dagis…

Idag gick jag och speglade magen lite mellan lökhackandet och färsbrynandet. (Nu låter det lite som att det här var en enstaka händelse, men ni kan snarare se det som en del i mina vardagssysslor: vakna – borsta tänder – kolla magen i höger profil – kolla magen i vänster profil – gå ner och…

Födelsedagsbarn idag och plötsligt var man tjugonio år. Ett år till trettio med andra ord! Jag är ingen utpräglad födelsedagsfirare för egen del (älskar och uppskattar dock verkligen andra som håller födelsedagsfikor och kalas fast man fyller ojämnt eller på en vardag – jättelyxig att bli bjuden ju). Samtidigt så är det ju alltid lika…

Jag gjorde något jättepuckat här om dagen. Något som jag ju sannerligen borde ha lärt mig att låta bli vid det här laget – men nänä, inte den här slow-learnern inte (eller mer no-learner kanske). Jag googlade. Om min graviditet. Inte nog med det, jag googlade (och nu kan jag ju låtsas att det här…

Visst är det ju märkligt hur snabbt man glömmer (förtränger?) mindre fina stunder men fullständigt badar i känslan av det som vart bra? Eller ja, så funkar jag iallafall, och nu när jag för mig själv sammanfattade valborgshelgen så var min spontana tanke ”aaaaaaah, SOOOOOOL, VÄÄÄÄÄÄRME, så jäkla göööött”. Och det faktum att jag ju…