Gårdagens packande och tidsupplägg hade inledningsvis en god marginal. Jag hade hunnit med såna där extragrejer som att gå ut med sopor, städa undan och packa ner det sista i lugn och ro. Tills jag då, lite efter halv åtta (flyget går 20:40), kände att hmmmm, a l l t s å, jag skulle nog behöva tvätta håret ändå, och skuttade glatt ur alla kläder igen.
(Tänker att det var lika bra att Krisu inte var hemma just då, haha.)
Men vi hann i tid och här i Helsingfors är allt bra. Bröllopsplanering för sommarens stora dag och det är skönt att tänka på annat.
Och avslutningsvis: Inget blod. Ingen brun flytning. Ingen beige flytning. Ingen rosa flytning. Ingenting av nånting! (Älskar att jag känner det relevant att detaljerat beskriva mina eventuella flytningar, och att ni läser det som en naturlig förlängning på hur min lördag ser ut. Öppenhet as its best! Haha) Men ja, inget, nada och ei mitään. Tyvärr även noll på symptom, och de små känningar jag ändå haft i brösten senaste tiden är helt försvunna. (Tro mig, jag klämmer på dem lika ivrigt som Coco går runt och klämmer på sin pipleksak. Mina piper ju dock inte, så mindre frustrerande för omgivningen tänker jag.)
Det är ju dock tacksamt om jag slipper blöda när vi inte är hemma, bara att ha mens o sova i nån annans säng är ju alltid lika obekvämt och man rustar ju sig lika fläckningsskyddad som ett blöjbarn innan man går till sängs. Och ja, givetvis kommer ju det med hur man mår inuti till på det sen om jag nu börjar blöda, men idag har vart okej och just nu tänker jag låta det vara så istället för att börja fastna i dåliga tankar.
Puss och kram!
En glad bild från i höstas. <3
Senaste kommentarer